Efter den kritiska framgången för Past Lives – Våra tidigare liv är den sydkoreansk-canadensiska filmaren Celine Song nu tillbaka med Materialists, en amerikansk romantisk komedi med stjärnor som Dakota Johnson, Pedro Pascal och Chris Evans. Filmen hade premiär i franska biografer den 2 juli 2025 och sänds på Canal+ tisdag 17 mars 2026 kl. 21.09. Den följer den klassiska nyföretagsromantiken i New York, samtidigt som den erbjuder en modern reflektion över kärleksrelationer i en tid präglad av social status och materiell framgång.
I denna berättelse, som utspelar sig i hjärtat av Manhattan, arbetar Lucy Mason (Dakota Johnson) som matchmaker på en exklusiv dejtingsajt. Hon arrangerar med precision andras kärleksliv, men är mycket mer osäker när det gäller hennes egna relationer. Hennes liv vänds upp och ner när hon hamnar mitt i ett oväntat kärlekstriangel, där hon är delad mellan två män som verkligen står i kontrast till varandra.
Å ena sidan finns Harry Castillo (Pedro Pascal), en karismatisk finansman med ett förmögenhetsstatus som symbol för trygghet och social framgång. Å andra sidan står John Finch (Chris Evans), hans tidigare partner, skådespelare och servitör med osäkra inkomster, men ett äkta och ärligt hjärta. Mellan materiell komfort och djup tillhörighet måste Lucy konfrontera ett personligt dilemma som speglar en generation vars relationer präglas av kommersialisering och förändring.
Cel edra långfilmen av Celine Song, Materialists, bygger vidare på teman som redan fanns i Past Lives, framför allt hur gamla kärleksrelationer påverkar våra nuvarande val. Regissören har hämtat inspiration från sin egen bakgrund: innan hon blev dramatiker och regissör jobbade hon på en dejtingsida i New York, där hon såg hur ofta klienternas krav kunde vara ganska materialistiska i jakten på den perfekta partnern.
Filmen spelades in på 35 mm i New York och dess omgivningar, bland annat i High Falls, under perioden april till juni 2024. Fotografin av Shabier Kirchner belyser en stilfull och nästan surrealistisk stad, medan musiken av Daniel Pemberton förstärker den förfinade atmosfären. I denna moderna kärlekskrönika utforskar regissören Celine Song den klassiska triangeln, med tydliga hyllningar till stora romantiker som Skyskrapan av Billy Wilder och När Harry mötte Sally av Rob Reiner.
Vår recension av Materialists
Regisserad och skriven av Celine Song, Materialists (2025) bär spår av en samtida romantisk komedi, men med en mer vuxen, kritisk och formellt elegant approach. Med Dakota Johnson, Pedro Pascal och Chris Evans i huvudrollerna utforskar filmen mekanismen bakom känslor i en era av känslomässigt kapitalism och ställer irriterat frågor kring hur kärlek förhandlas i New Yorks privilegierade kretsar. En löftefull men också riskfylld utmaning som lyckas i sin regi, om än något distanserad emotionellt.
Berättelsen följer Lucy Mason (Dakota Johnson), en briljant men distanserad matchmaker i New York, som tycks förstå kärlek bättre för andra än för sig själv. Mitt i detta står Harry Castillo (Pedro Pascal), en magnetisk och sofistikerad finansman, och John Finch (Chris Evans), hans tidigare partner, en tillfälligt rullande skådespelare som möter den avväpnande ärligheten inför sin rival. Den kärleks-triangle som formas utvecklas i en linjär berättelse med insprängda flashbacks, symboliska snabbsummeringar av deras tidigare breakup, där kärleken krossas av osäkerhet och materiella förväntningar.
Den narratologiska strukturen växlar mellan knivskarpa matchmaking-scener med vassa dialoger och mer reflekterande ögonblick av ensamhet. Den långsamma, nästan teatrala takten bidrar till ett introspektivt tonläge, långt från den nervösa tempohysteri som ofta präglar romantiska komedier. Den formella approachen förstärker filmens kritiska ambition, som skärskådar hur relationer reduceras till pengar, status och materiella tillgångar. Trots detta känns satiren av den “känslomässiga kapitalismen” ibland något avlägsen, och den gamla goda genre-konventionen smyger sig på i form av en något försiktig struktur.
En subplot om en klient som utsatts för ett övergrepp hade kunnat förankra filmen i en mer angelägen feministisk problematik. Tyvärr framstår behandlingen som något abrupt och instrumentell, och fyller mest en funktion för berättelsens utveckling. Det saknas emotionellt djup, något som även speglas i karaktärernas utveckling.
Shabier Kirchner står för filmfotot och ger berättelsen en visuell elegans: ett New York som framställs som en lyxig kuliss, fyllt av gyllene ljus, eleganta kostymer och minimalistiska miljöer. Musikaliska insatser av Daniel Pemberton underbygger den visuella sofistikeringen med subtila men dramatiska toner som speglar Lucy’s inre komplexitet utan att överväldiga.
Dakota Johnson levererar en nyanserad och kontrollerad prestation, som speglar hennes karaktärs kyla och distans – en nästan klinisk form av kärlek. Hennes rollgestaltning är övertygande, även om den bidrar till filmens allmänna känsla av avstånd. Pedro Pascal charmar som vanligt men hans karaktär framstår mer som en projicering av ideal än en fulländad personlighet – en sorts makt- och trygghetsfantasi. Chris Evans bidrar med en rå ärlighet i sin roll som John, men har svårt att skapa en trovärdig romantisk spänning med de andra. Enda undantaget är Zoë Winters, som i ett sekundärt parti lyckas tillföra äkta känsla under en svår scen, vilket ger filmen ett oväntat mänskligt ögonblick.
Den bristande kemi mellan de tre huvudpersonerna underminerar filmens känslomässiga förankring. Publiken hamnar ofta på avstånd, som betraktare av en social demonstration snarare än ett tydligt känslomässigt drama. Även nyckelflashback-scenen, som ska sammanfatta fem års relation i en enda sekvens, saknar dramatisk kraft. Deras separation, motiverad av deras ekonomiska utsatthet, tecknas med en så torr känsla att den förlorar sin symboliska kraft.
Sammanfattningsvis kommer Materialists tilltala publik som gillar intelligenta, estetikfokuserade romantiska filmer med sociala undertoner om kärlek, kön och klass. De som föredrar reflekterande samtidsfömönster, med välskrivna dialoger och en känslomässigt dyrbar atmosfär, kommer att uppskatta den. Däremot kan förespråkare av råa känslor, passion och värmande berättelser känna sig besvikna – filmen tänker mycket och talar fint, men lyckas inte alltid förmedla det den vill uttrycka.
Materialister
Film | 2025
Biopremiär: 2 juli 2025
TV-sändning: 17 mars 2026 kl. 21:09 på Canal+
Romantisk komedi | Längd: 1 timme och 57 minuter
Av Celine Song | Med Dakota Johnson, Pedro Pascal, Chris Evans
Originaltitel: Materialists
Ursprung: USA
Med Materialists bjuder Celine Song på en modern tolkning av romantiska komedier, där känslor sätts på prov mot sociala och ekonomiska realiteter. I ett stilfullt och sofistikerat New York utforskar filmen hur kärleksval ofta blir ett val mellan passion och trygghet, vilket blottlägger konflikten hos en generation som präglas av relationernas kommersialisering.
För tittare som uppskattar denna typ av berättande kan även vända sig till Past Lives – Våra tidigare liv, Celine Songs debutfilm som också undersöker relationer och livsval över tid. En annan referens är När Harry mötte Sally av Rob Reiner, en klassiker inom New York-romantiken som med humor och skärpa granskar de ofta komplexa nyanserna i kärleksrelationer.
Vill du ha mer tips? Kolla in vår guide till veckans tv-program, filmer, serier och program, vår lista med de hetaste streamingnyheterna på alla plattformar och vår dagliga rekommendation Vad du bör se idag på streaming.
