Sex torg med ett och samma mål: mer grönska, mer ro och mer skönhet. Det är löftet från Paris nya socialistiska borgmästare, Emmanuel Grégoire, som har åtagit sig att omvandla sex torg i Paris runt om i huvudstaden. På agendan står: place de la Concorde (VIIIe), place d'Italie (XIIIe), Trocadéro (XVIe), Stalingrad (XIXe), Gambetta (XXe) och place de la République (IIIe, Xe, XIe). Ett ambitiöst projekt, i linje med det arbete som påbörjats under Anne Hidalgo, men med en tydlig vilja att undvika tidigare misstag.
Under de senaste åren har Paris stad genomfört flera stadsförändringar för att minska bilarnas plats, göra offentliga rum grönare och höja livskvaliteten för invånarna. Under Hidalgo-eran har ett tiotal torg omarbetats: den urbana skogen vid Hôtel de Ville, omvärderingen av Daumesnil-fontänen, eller den senaste renoveringen av Place du Colonel Fabien i 10:e arrondissementet. Byggprojekten har ibland väckt debatt, särskilt kring Bastille, där det nya trafikmönstret fortfarande delar meningarna, eller kring Gambetta, som redan renoverades 2019 och ändå återfinns på arbetslistan igen.
För varje av de sex utvalda platserna växer olika inriktningar fram. Le Parisien ger en översikt över vad som övervägs. På platsen place de la Concorde talas det om vallgravarnas återkomst, en idé som skulle återbinda till dess ursprungliga tillstånd. Trocadéro skulle å sin sida delvis göras till gågata för att bättre kunna njuta av utsikten mot Eiffeltornet utan att kämpa mot trafiken. Plats d'Italie är det hypotesen att ta bort gatubeläggningen för ett mer praktiskt underlag. Stalingrad skulle få mer andrum genom att öppna upp sig mot bassängen vid Villette, vilket skulle stärka dess koppling till kanalen. Slutligen bör Gambetta och République, som redan omgestaltades 2013, båda få mer grönska, en stark efterlängtad utveckling bland boende under flera år.
Frågan är berättigad. Paris byggs upp erfarenhet, men upplever samtidigt blandade omdömen från användarna. Emmanuel Grégoire uppger att han vill dra lärdom av tidigare mandat för att undvika att upprepa samma misstag. I praktiken innebär det ett bredare samråd med invånarna och kvartersföreningar, samt särskild uppmärksamhet på framkomligheten för gående och cyklister. För även om kärnan är densamma (färre bilar, mer grönska) måste formen utvecklas för att vinna bredare stöd bland Parisborna.
Dä dessa projekt ingår i en övergripande vision av Paris i morgon, där offentliga rum återfår sin funktion som socialt sammanhållande länk lika mycket som genomfart. En vacker sida av stadens urbana historia återstår att skriva, och vi följer dessa byggprojekt nära.
Så vad tycker ni?
