Mellan den gamla byn och de nyare kvarteren i Cergy, vid Oises högra strand, utgör denna gröna park och detta blygsamma hus – hemmet till en legend inom teater och film – en oas av lugn i en miljö som idag är mycket urbaniserad. Platsen är märkt som regionalt kulturarv av Région Île-de-France, som ser ett patrimonialt helt som speglar den lokala och kulturella historien i Île-de-France. Men vad är historien bakom denna plats som länge stod i skuggan av blickarna?
Namnet hänvisar naturligt nog till Anne och Gérard Philipe, som köpte egendomen 1954. Gérard Philipe, en betydande gestalt inom teatern och filmen i Frankrike efter kriget, och Anne Philipe, författarinna, har satt bestående avtryck på platsen, så att den idag bär deras namn. Men huset är äldre: byggt i fasadsten under 1800-talet på gamla grönsaksrabatter, ligger det i ett område som även bevarar lämningar av Château de Vauréal och av trädodlingens historia i slutet av 1700-talet.
Detta hus, märkt som regionalt kulturarv, utmärker sig lika mycket genom arkitektur som genom atmosfären. Byggnaden består av en central del, tidigare nåddes den via en järntrappa i form av en hästsko, flankerad av två paviljonger som sticker ut något och kröns av ett valmat tak med höga takfönster. Mittemot den är en stor allé planterad med kastanjer som leder till en parterr med blomsterbroderier. Platsen har också ett starkt minneseffekt: paret har gjort om huset i 1950-talets stil, särskilt genom att förändra öppningarna och fasaderna, och där har de tagit emot konstnärer och författare som Jean Vilar, Agnès Varda, René Clair eller Georges Perros.
Platsen berättar därmed flera epoker samtidigt: den tid som Cergy hade innan den nya staden växte fram, den som ett konstnärshem från 1950-talet, och därefter ett kulturarv som måste omdefinieras för dagens publik. Såld till staten 1973 blir huset och dess park kommunal egendom 2000. Sedan dess driver staden ett rehabiliteringsprojekt för att göra platsen till ett minnesmärke, ett turistmål, en plats för skapande och folkbildning.
I dagsläget är huset ännu inte öppet för allmänheten, men uppgifter säger att det snart öppnas igen. Parken är däremot tillfälligt öppen vid kulturella evenemang, med en fortgående grönsaksodling och biodling. Så länge väntar vi på ljusare dagar för att upptäcka detta unika kulturarv!
